Nja, inte just nu i alla fall. Just nu är jag bara helt död.
Att skidra 1,2 mil vad jobbigare än jag trodde, men det gick bättre än jag hade trott. Jag trodde ju att jag skulle ramla hela tiden osv. Men gjorde jag det? Nej faktiskt inte, helt otroligt. Eller det tycker jag i alla fall när man inte har åkt skidor på ett år ungefär.
Det gick fortare än vad jag trodde. Jag gjorde ju ett tidsinställt inlägg igår kväll som publicerades 11.12, men då hade jag redan kommit i mål och var inte bara påväg mot målet. Jag kom i mål när klockan var ungefär 10-5 i elva, helt okej. Men om man tänker på hur lång tid det tog för mig jämfört med Jonte - som tränar längdskidor och tävlar - åkte jag riktigt långsamt. Han åkte det på mindre än en timme och jag åkte det på 2 timmar och 20-25 minuter.
Just nu står mitt hår åt alla håll, och jag ser helt förjävlig ut. Måste hoppa in i duschen strax. Och efter det blir det att vara barnvakt åt Josefine och Fanny. Gud så kul det kommer bli *host*.
Men nu har jag inte direkt något mer att säga om Bragdloppet, i alla fall inget jag kommer på nu.


(Klicka på dom små bilderna för större)
Här fick ni lite fler bilder på mina skor som jag köpte i Piteå.